[1:3:56] Abu Hurairah återgav: Medan Profeten berättade något för en samling (följeslagare) så kom en Beduin fram och frågade honom, ”När kommer Timmen (Domedagen) att inträffa?” Allahs Budbärare fortsatte sitt tal så en del sade att Allahs Budbärare hade hört frågan men inte tyckt om det som Beduinen frågat om. En del av dem sade att Allahs Budbärare inte hade hört den. När Profeten hade avslutat sitt tal så sade han, ”Var är den som frågade om Timmen (Domedagen)?” Beduinen sade: ”Här är jag, O Allahs Budbärare.” Då sade Profeten, ”När ärligheten (och uppriktigheten) går förlorad (då skall du) vänta på Timmen (Domedagen).” Beduinen sade: ”Hur kommer den att gå förlorad?” Profeten sade: ”När makten kommer att vara i händerna på opassande personer, (då skall du) vänta på Timmen (Domedagen).”

[1:3:57] 'Abdullah bin 'Amr återgav: En gång när vi reste så var Profeten bakom oss. Han kom ifatt oss medan vi genomförde tvagningen för bönen som redan var försenad. Vi strök bara med våra våta händer över våra fötter (och tvättade dem inte ordentligt) så Profeten tilltalade oss med hög röst och upprepade två eller tre gånger: ”Rädda era hälar från Elden.”

[1:3:58] Ibn 'Umar återgav: Allahs Budbärare sade: ”Bland träden så finns det ett träd vars löv inte faller och som är som en Muslim. Säg mig namnet på detta träd.” Alla började tänka på ökenområdenas träd. Och jag tänkte på dadelpalms-trädet men jag var för blyg för att svara, så sedan frågade de andra: ”O Allahs Budbärare, vilket träd är det?” Han svarade: ”Det är dadelpalms-trädet.”

[1:3:59] Ibn 'Umar återgav: Profeten sade: ” Bland träden så finns det ett träd vars löv inte faller och som är som en Muslim. Säg mig namnet på detta träd.” Alla började tänka på ökenområdenas träd. Och jag tänkte på dadelpalms-trädet De andra frågade: ”O Allahs Budbärare, berätta för oss vilket träd det är.” Han svarade: ”Det är dadelpalms-trädet.”

[1:3:60] Ibn 'Umar återgav: Samma som hadeeth nummer 59

[1:3:61] Ibn 'Umar återgav: Samma som hadeeth nummer 59

[1:3:62] Ibn 'Umar återgav: Samma som hadeeth nummer 59

[1:3:63] Anas Bin Malik återgav: Medan vi satt med Profeten i moskén så kom en man ridande på en kamel. Han fick kamelen att knäböja i moskén, band fast dess framben och sade sedan: ”Vem av er är Allahs Budbärare?” Just då satt Profeten bland oss (sina följeslagare) och lutade sig mot min arm. Vi svarade: Denne vite man som lutar sig mot hans arm.” Då vände sig mannen till honom: ”O 'Abdul Muttalib's Son.” Profeten sade: ”Jag finns här för att svara på dina frågor.” Mannen sade till Profeten: ”Jag vill fråga dig något och jag kommer att vara hård i min utfrågning så bli inte arg.” Profeten svarade: ”Fråga vadhelst du vill:” Mannen sade. ”Jag frågar dig vid din Herre, och Herren till de som var innan dig, har Allah sänt dig som ett sändebud till alla människor?” Profeten svarade: ”Vid Allah, Ja.” Mannen fortsatte: ”Jag frågar dig vid Allah. Har Allah befallt dig att genomföra fem böner under dagen och natten (24 timmar)?” Han svarade: ”Vid Allah, Ja.” Mannen fortsatte: ”Jag frågar dig vid Allah! Har Allah befallt dig att fasta under denna månad (Ramadan)?” Han svarade: ”Vid Allah, Ja.” Mannen fortsatte: ”Jag frågar dig vid Allah, har Allah befallt dig att samla in zakat (obligatorisk allmosa) från de rika för att sedan dela ut bland våra fattiga?” Profeten svarade: ”Vid Allah, ja.” Då sade mannen: ”Jag har trott på allt det som du har sänts med, och mitt folk har skickat mig som en budbärare, och jag är Dimam bin Tha'laba från Bani Sa'd bin Bakr's bröder.”

[1:3:64] 'Abdullah bin 'Abbas återgav: En gång så gav Allahs Budbärare ett brev till en person och befallde honom att överlämna det till Bahrain's Guvernör. (Han gjorde detta) och Bahrain's Guvernör sände det vidare till Chosroe, som läste brevet och sedan rev det i småbitar. (En av återgivarna (Ibn Shihab) tror att Ibn Al-Musaiyab sade att Allahs Budbärare åkallade Allah mot dem (och sade): ”Må Allah slita dem i stycken och upplösa dem totalt.)”

[1:3:65] Anas bin Malik återgav: En gång så skrev Profeten ett brev eller så tänkte han skriva ett brev. Profeten fick veta att de (ledarna) inte skulle läsa brevet om det inte var förseglat. Så Profeten gjorde en silverring med inskriptionen ”Muhammad, Allahs Budbärare”. Och jag såg dess vita glitter i Profetens hand.”

[1:3:66] Abu Waqid Al-Laithi återgav: Medan Allahs Budbärare satt tillsammans med några i moskén så kom det tre män. Två av dem kom fram till Allahs Budbärare och den tredje gick iväg. De två personerna stod ett tag framför Allahs Budbärare och sedan så hittade den ene av dem en plats i cirkeln och satte sig där, medan den andre satte sig bakom de församlade, och den tredje gick iväg. När Allahs Budbärare avslutat sin predikan så sade han: ”Skall jag berätta för er om dessa tre personer? En av dem tog sin tillflykt till Allah så Allah tog honom till Sig i Sin Nåd, den andre var blyg för Allah så Allah skyddade honom med Sin barmhärtighet (och straffade honom inte), medan den tredje vände sig bort från Allah och gick iväg, så Allah vände Sig bort från honom.”

[1:3:67] 'Abdur Rahman bin Abi Bakra's far återgav: En dag så red Profeten sin kamel och en man höll i dess grimma. Profeten frågade: ”Vad är det för dag idag?” Vi var tysta och tänkte att han kanske skulle ge den dagen ett annat namn. Han sade: ”Är det inte Nahr-dagen (den dag då man slaktar offerdjuren)?” Vi svarade: ”Ja.” han frågade: ”Vilken månad är det?” Igen så var vi tysta för vi trodde att han kanske skulle ge den en annat namn. Då sade han: ”Är det inte månaden Dhul-Hijja?” Vi svarade: ”Ja.” Han sade: ”Sannerligen så är ert blod, era egendomar och er heder lika heliga för varandra (Muslimerna) som denna månad och denna stad. Det är en plikt för de närvarande att informera de frånvarande eftersom de som är frånvarande kanske kan förstå (det jag har sagt) bättre än de som är närvarande.”

[1:3:68] Ibn Mas'ud återgav: Profeten brukade visa hänsyn till oss när han predika genom att göra det lagom länge så att vi inte skulle bli uttråkade. (Han ansatte oss inte med predikningar och kunskap hela tiden.)

[1:3:69] Anas bin Malik återgav: Profeten sade: ”Underlätta saker för folket (som gäller det religiösa), och gör det inte svårt för dem, och ge dem glada nyheter och få dem inte att fly (från Islam).”

[1:3:70] Abu Walil återgav: Varje dag så brukade 'Abdullah ge en religiös predikan till folket. En gång så sade en man: ”O Aba 'Abdur-Rahman! (Vid Allah) Jag önskar att du kunde predika till oss varje dag.” han svarade: ”Det enda som hindrar mig från att göra det, är att jag hatar att tråka ut er, och utan tvivel så visar jag hänsyn till er i mitt predikande genom att göra det lagom länge precis på samma sätt som Profeten brukade göra med oss, eftersom han fruktade att tråka ut oss.”